Steg 3: Biologisk rening

Det organiska materialet, som mest består av matrester och annat köksavfall, tar vi hand om i den biologiska reningen. Här tar anläggningens egna små husdjur över behandlingen i så kallade luftningsbassänger. Vi härmar naturens eget sätt att bryta ner föroreningar och mikroorganismer äter upp de föroreningar som finns kvar. Organismerna behöver syre för att leva och arbeta. Därför blåser vi in luft i bassängen.

Efter luftningsbassängen leds vattnet till eftersedimenteringsbassängen där slammet, med mikroorganismerna, får sjunka till botten. Därifrån samlas den största delen slam upp och pumpas tillbaka till luftningsbassängen. På så vis cirkulerar mikroorganismerna i den biologiska reningen.

Efter de tre reningsstegen är vattnet rent och färdigt att släppas tillbaka till naturen igen.

Slammmet som blivit över pumpas till rötkamrarna. Där bryter bakterier ner delar av det organiska materialet till vatten, metangas och koldioxid. Efter rötningen luktar inte slammet illa längre. När det har avfuktats liknar det matjord och kan faktiskt användas som jordförbättringsmedel. Metangasen blir till värme i en gaspanna och kan användas till att värma upp bland annat bostadshus.

Värt att veta: Biologisk rening har använts i minst 150 år, långt innan bakterien ens var upptäckt. Man märkte att kvaliteten blev bra om vattnet långsamt fick sila genom en sandbädd. Då visste man inte att det bildades mikroorganismer i sandfiltret, som helt enkelt åt upp det mesta av bakteriernas näring. Det är först på senare tid som forskarna börjat förstå exakt vad som händer under processen.