Växthusgaser som koldioxid, metan, vattenånga med mera finns naturligt i jordens atmosfär. De är en förutsättning för liv på jorden. Jordens medeltemperatur är cirka + 15 grader, men utan några växthusgaser alls skulle jordens medeltemperatur vara cirka -18 grader.

Växthusgaserna hindrar inte solljuset från att nå ner till jordytan och värma den, men de fångar upp delar av den värmestrålning som jordens yta reflekterar. På så sätt håller växthusgaserna kvar värmen kring jorden. Denna vetenskap var känd redan i början av 1900-talet.

 Global årsmedeltemperatur 1861-2005

Halterna av flera växthusgaser ökar nu i atmosfären, främst på grund av vår förbränning av kol, olja och naturgas. Den ökande skogsavverkningen, som leder till ett minskat koldioxidupptag, har också haft betydelse. Det leder till att växthuseffekten förstärks. Ju mer växthusgaser i atmosfären – desto varmare blir det. Idag har jordens medeltemperatur ökat med 0,8 grader (IPCC), från mitten av 1800-talet. Uppvärmningen är inte jämnt fördelad över jorden, den är större på norra halvklotet på grund av att där finns större andel land. Till exempel i vår region har medeltemperaturen ökat med 1 grad över hela året och 2,2 grader vintertid, jämfört med åren 1961-90 (SMHI).

Atmosfären är ett skikt närmast jorden. På en jordglob motsvarar det ett skikt på någon enstaka millimeter. Denna tunna hinna skiljer jorden mot andra sterila planeter, den ger förutsättning för vår typ av liv.