Vegetationsperioden förlängs successivt med flera månader. Tidiga värmeböljor och fler och längre värmeperioder ökar successivt i frekvens under hela sommarperioden, med hälsoeffekter främst för gamla
och sjuka.

Den totala nederbördsmängden beräknas inte öka lika mycket under sommarperioden som under vinterperioden, men risken för större variabilitet ökar påtagligt. Det innebär att det kan bli vanligare med både torra perioder och samtidigt en ökande frekvens kraftig nederbörd med skyfall. Vattenbrist, behov av bevattning, skogsbränder och andra effekter av torka kan alltså öka samtidigt som risken för översvämningar också ökar.

Vid kraftiga skyfall, åskväder och översvämningar finns risk för skador på olika typer av infrastruktur, om exempelvis inte avledning av vatten anpassas. Risken för olika typer av källaröversvämningar eller erosionsskador på teknisk infrastruktur ökar.

En annan risk vid häftig nederbörd är att olika typer av miljöskador kan inträffa. Det kan exempelvis ske vid erosion, skred eller häftiga flöden vid förorenad mark eller vid anläggningar som innehåller miljöskadliga ämnen. Föroreningar kan till exempel spridas till känsliga naturområden och vattentäkter. I vissa vattentäkter kan även risker för mikrobiologiska föroreningar öka.

Ökande humushalter (nedbrytningsprodukter från växtriket), risker för algblomning och annan biologisk påverkan i sjöar och vattendrag ökar både på grund av ökande temperatur men också beroende på en mer variabel avrinning.

I och med att luften blir varmare sommartid ökar också mängden fukt i luften, förutom att det är en drivkraft för kraftigare skurnederbörd ökar också risken för fuktpåslag och mögel i kallare utrymmen i byggnader såsom i krypgrunder och källare etc. Det kan finnas ett behov av att anpassa byggnormer. Likaså kan behovet att stänga ute värme och starkt solsken för att minska inomhus-temperaturen sommartid påverka utformningen av byggnader i framtiden.

Behovet av komfortkyla samt kyla för lagring av matvaror ökar, liksom behovet av avfuktning för att undvika fuktpåslag. Minskningen i energibehov för uppvärmning vintertid kommer dock sannolikt att med råge uppväga detta nya energibehov.

(tolkat från SMHI’s regionala klimatscenarier)